Tommy Karlsson berättade om OK Tisaren i begynnelsen. Hur samarbetet växte fram, vilka som ingick i de olika arbetsgrupperna från Hallsbergs OK och Kumla OK och så länge som moderklubbarna fanns kvar var det inte så stora tveksamheter. När man sedan kom till själva röstningen om moderklubbarna skulle upp höra och allt skulle ske i OK Tisaren Kumla- Hallsberg fanns en del tvivel bland vissa medlemmar.

När blev vi egentligen OK Tisaren i tankarna? Var det när KOK och HOK  1978 tog fram Tisarkartan med Rolf Pettersson som kartritare? Eller var det när klubbarna tillsammans arrangerade den första Tisarträffen 1980? OK Tisaren bildades 16 dec 1982 som en tävlingsallians mellan KOK och HOK.  Årsskiftet 1998-1999 försvann moderklubbarna och all verksamhet gick in OK Tisaren Kumla-Hallsberg.

Tommy berättade också om sin roll i klubben som sponsoransvarig. Hur det ibland var slumpen som gjorde att man fick ett kontrakt som gav mycket mer än vad man hade hoppats på.

Han berättade om episoder som cermoniansvarig på O-Ringen 2000, om invigningen, prisutdelningen efter varje etapp, avslutningen och de åtta olika discon/danser som arrangerades under O-Ringen veckan.

Tommy hade varit i kontakt med Martin Stenmarck i god tid och som hade lovat att sjunga på invigningen men när det började närma sig märkte Tommy att det var något. Martin hade blivit erbjuden att åka hela sommaren med Robert Wells och Rhapsody in Rock. Det gick inte att få ihop det men Martin ordnade en annan underhållare i stället.

Tommy berättade om när han tillsammans med Marlena Jansson blev bjudna till slottet av landshövdingen Gerd Engman. Marlena och även simhopperskan Anna Lindberg skulle uppvaktas för sina VM-medaljer. Ett litet med mycket trevligt sällskap där även Ulrika Knape deltog. Kvällen avslutades med en rundvandring i slottets mer stängda delar och avslutades först i landshövdingens kök.

En mycket trevlig fm. Kaffe med våfflor serverades under mötet.

Skogaholm intresserade Tisarens veteraner

När Tommy ”smegubben” Karlsson besökte OK Tisarens veteraner för att berätta om Skogaholms bruk, om skolorna och den verksamhet som bedrevs i och runt bruket från ca 1600 talet fram till 1924 var intresset mycket stort. Flera, ej Tisare kom och frågade om de också kunde få komma in och lyssna för de hade bekanta som hade bott/arbetat i Skogaholm.

Skogaholms bruk

I närheten fanns vattendraget Skogaån för att driva hammaren, god tillgång till kolved, närheten till bra järnmalm från Skålegruvorna. Han berättade om de olika ägarfamiljerna. Zacharias Andersson som 1641 anlade en hammare vid ån, 2 år senare 1643 tillsammans med ett antal bönder som hade andelar i Skålegruvorna ansökte om att få bygga en masugn vid Tisarens utlopp för att kunna producera eget tackjärn. Man höjde Tisarens vattennivå med ca.1,5 m vilket medförde stora problem för de som hade åkermark på norra sidan av sjön. Zacharias Andersson sålde sedan 1645 hammaren och sin del i Å masugn till Simon Rosenberg.

Efter Rosenbergs död 1689 övergick Skogaholms bruk till svärsonen Anders Wennerstedt och han lät bygga Skogaholms herrgård 1682. Släkten Wennerstedt kom att vara ägare till Skogaholms bruk fram

till 1815. Till bruket hörde under 1800-talet en kvarn och ett tegelbruk och många torp där arbetare till bruket bodde och de arbetade med kolning, avverkning och körde malm och stångjärn. Man var noga med att ta vara på spillvirket från sågen som man kolade. 1915 var sista året som det fanns fast boende i Gruvstugan i Skåle.

Tommy berättade om olika flottningsrännor som byggdes för att kunna transportera timret. Innan järnvägen kom till Hallsberg och Åsbro fraktades stångjärnet med hästforor till Örebro för vidare transport med båt till Stockholm. När spåret Hallsberg – Mjölby blev klart fraktades järnet med pråmar över Tisaren till Åsbro samt malm i retur för vidare transport med tåg till Stockholm.

 Skyllbergs herrgård till Skansen

 Efter att bruket övergick i bolag 1841 kom herrgårdsbyggnaden bli överflödig då förvaltaren/brukspatron använde förvaltarbostaden i Skogaholm. Brukspatron Ivan Svensson Skyllbergs bruk, donerade herrgården 1930 till Skansen. Man plockade ner den knuttimrade byggnaden och körde den på järnväg till Stockholm där den byggdes upp igen.

Två skolor

 Det fanns två skolor dels Skogaholms skola som tillhörde Sköllersta och som lades ner i början av 1960 talet och Sandvikens skola som tillhörde Hallsberg. Den lades ner 1954 eftersom det bara fanns sju elever från första till sjunde klass och undervisningen skedde i samma klassrum.

Vad finns kvar?

Idag finns bara ladugård, stall, klensmedjan samt ruinen efter stångjärnssmedjan kvar. I Skogskarlarnas bok ”Ödetorp runt Tisaren” finns flera torp och platser utmärkta.

En mycket trevlig förmiddag med information om hur det gick till förr i tiden. Tommy har stort intresse för sin hembygd och egen erfarenhet från Skogaholm. Han har bott och gått i skolan där och genom att han har intervjuat släkt och andra äldre människor har han samlat på sig stort bildmaterial och kunskaper.

Maude Larsson

Dags för nästa veteranträff 12 februari kl 10.00 i HOK-stugan.

Tommy Karlsson visar bilder och berättar om livet i Skogaholm, om sjöfarten på Tisaren, om skogen gruvorna, masugnen, smedjan m.m. under temat "Från Skogaholm till Stockholm". Det handlar om Skogaholms Bruk från ca 1640 till början av 1900 talet.

Promenad kl 09.30. Eget fika. Välkommen

Tisarens veteraner hos Amphi- Tech

Rent dricksvatten är temaord för företaget Amphi -Tech i Åsbro. OK Tisarens veteraner var på besök hos företaget på årets första veteranträff. Företaget har 40 års erfarenhet och har 14 anställda.

3 procent av allt vatten i världen är sötvatten. Sedan 1998 har Amphi-tech varit ett ledande företag inom besiktning, underhåll, utredning och projektering av vattenreservoarer och andra vattenbyggnader. 

Bland deras uppdragsgivare finns kommuner och andra dricksvattenproducenter, Fastighetsverket, Trafikverket, vattenkrafts- och kärnkraftindustrin med flera. En allt större del av deras produktion går på export. De bedriver bland annat verksamhet i Finland, Norge och Estland. Nyligen fick de en order från Nya Zeeland. 200 kommuner i Norden anlitar dem.

Visade en del produkter

Simon Pehrson betongingenjör, visade och berättade om några av deras produkter bl.a. säkerhetsmanlucka för dricksvattenreservoarer, deformationskänsligt detektorsystem som varnar för sabotageförsök i ett tidigt skede och ett ventilationshus med luftfilter som förbättrar den långsiktiga kvaliteten på dricksvatten.

Underhåll av dricksvattenreservoarer

Vid rengöring av dricksvattenreservoarer eller vattentorn används en egenutvecklad robotmaskin som gör det både säkrare, snabbare och mer hygieniskt än att tömma en reservoar. Om reservoaren är kraftigt nedsmutsad krävs i regel manuell rengöring. De har anslutit en sonar till inspektionsroboten som de har patent på. Det innebär att de alltid har en bra kontroll på vilka hinder som finns samt var roboten befinner sig. Deras robotar upptäcker allt som behöver åtgärdas medan vattenproduktionen fortfarande är i drift.

.

Industri, sjöar och dammar

Med hjälp av undervattensrobotar kan de genomföra snabba och smidiga besiktningar av sprinklertankar och ackumulatortankar utan att tömma anläggningen. De utför bottenkartering, besiktning av råvattenintag och sjöförlagda ledningar och besiktning av tunnlar vid vattenkraftverk, kärnkraftverk, reningsverk och andra anläggningar.

Helhetsansvar

Deras uppdrag är att skapa förutsättningar för rent dricksvatten. De tar helhetsansvar från besiktning och rengöring till åtgärdsförslag och projektering. De har genomfört fler än 2 000 besiktningar av dricksvattenreservoarer, ackumulatortankar, sprinklertankar, tunnlar och rör.

Deras utrustning får exempelvis aldrig kontaminera vattnet. Därför används aldrig deras dricksvattenutrustning i något annat vatten än just dricksvatten.

Det var en mycket intressant förmiddag där Lotta Engdahl Karlsson och Simon Pehrson både informerade och visade några av deras produkter.  Lotta berättade också att en person förbrukar ca 140 l vatten per dag, där 60 l går till personlig hygien, 30 l till toalettspolning, 15 l till disk, 15 l till

tvätt, endast 10 l till mat och dryck. Det gjorde att man kanske tänker på vatten ur en annan synvinkel än att bara vrida på kranen.

Thomas Olausson var gäst på OK Tisaren Kumla-Hallsbergs sista veteranträff för året. Han har under många år arrangerat resor i Europa under temat ”Vandra i Europa”. Han var mycket engagerad när han berättade om olika platser han hade besökt i t.ex. Österrike, Italien, Slovenien, Kreta, Madeira och Kanarieöarna.

Han gjorde sin första resa 1989. Företaget startades och sköttes av en kille från Jönköping. Han började prata om att hotellen som användes under skidsäsongen stod tomma under sommartiden och att priserna då var betydligt lägre än vintertid. Thomas har hela tiden, bara jobbat extra åt företaget som guide. Företaget har sedan bytt ägare 2 gånger och har idag norska ägare.

De började planera vandringsresor. De ordnade dagsutflykter och man bodde på samma hotell men även att man vandrade och bodde på olika hotell eller i s.k. bergshytter. Vandringsresorna har varierande svårighetsgrad och man möts av en enastående natur med blomstrande alpängar, snöfläckade 3000 meters toppar, gröna dalar och klara alpsjöar. Skyltarna på vandringslederna är annorlunda mot Sverige. I Sverige anger vi avstånd men i Europa berättar man hur lång tid det tar att förflytta sig mellan två platser.

Thomas planerar att göra fyra guideresor under 2025. Några i klubben har deltagit i hans resor och uppger att det är mycket välordnade resor och en stor upplevelse som man får vara med om.